fiskaren

Spekulationer och rykten har florerat i massor, Vad har hänt! Har han slutat

fiska? Är gnistan borta? Det har till och med ryktats att jag sålt allt, tagit mitt pick o pack och flyttat till Valencia

för att driva apelsinodling! Det sistnämda är givetvis väldigt lockande men inget av detta nonsens är givetvis sant!

Vad är då orsaken till att det nästan gått ett år sedan mitt förra inlägg.

För att ni inte skall tappa erektionen över att jag är tillbaka skall jag göra en lång historia jäääävligt kort.

LIVET ÄR TUFFT IBLAND.... och att bara få ha dessa två diamanter varannan vecka gör livet bra jävla mycket tuffare!!!!!

Så där jaaaaa!!! Då har vi rett ut varför jag legat i fosterställning med tummen i munnen det senaste året!

Men vet ni vad! JAG HAR VARIT UTE O FISKAT, jo för fan det är sant, häng kvar så ska jag berätta alt om det.

Att vara så beryktad och erkänd i fiskekretsar kan ha sina nackdelar,alla och då menar jag alla vill ut o fiska med dig hela tiden, ett jävla påhäng för att inte säga en förbannelse!!!

Enda sedan jag hade Med Friman och Johan från jobbet för 2 år sedan har dom dagligen bönat och bett att få följa med ut igen, trots att jag svurit att aldrig ta med dessa BARN ut igen bröt jag mitt löfte till mig själv. Något jag ångrar? SÅ IN I HELVETE!!!

Det började redan för en vecka sedan!!!

-Friman kom slokande på jobbet då jag frågar hur det är fatt!

-Jag funderar på att köpa ett isborr, men jag vet inte hur man gör.

-Kom o sätt dig här vid mig Friman så ska pappa visa hur det går till.

Barnet inom Friman sken upp som en sol när han såg mig beställa isborret via nätet.

Så i Fredags var det dags att fördela uppgifterna inför lördagens fiske.

-Friman du får åka ut till Mört Arne och hämta mört!

-Varför ska jag göra det,det kan väl du eller Johan göra säger Friman.

- Jag ska ju rigga spöna och Johan fixar läket och veden.

- Ska jag fixa käket o veden utbrister Johan, kan inte du eller Friman göra det?

Jag kände hur irritationen växte inombords och för att inte skrika ut mit budskap fick jag blunda en kort stund och ta ett djupt andetag.

Med mörk och myndig röst förklarade jag vikten av att hjälpas och att det i slutändan oftast blir rättvist.

Med uppspärrade ögon likt två rumpnissar brast dom ut i kör: VAFFÖÖÖDÅÅÅRÅÅÅ!!

Måttet var rågat och repliken: Bara gör det för Helvete kunde knappast missuppfattas.

Vi var ute på isen vid 07:00 lördag morgon, jag och Johan började sakta pulsa snö bort mot målet när jag vände mig om och såg Friman komma springandes rakt emot mig med sin pulka. Han stannar väl tänkte jag och stod still!!

Nädå han sprang rakt in i mig och föll omkull!

  Vad i helvete håller du på med utbrast jag, när jag fick se att han inte bara sprungit in mig utan dessutom knäck två spön....

-Förlåt jag blev så exalterad av all snö och jag såg dig inte snyftar Friman

-Såg mig inte!! Jag är väl för i HELVETE ingen påse jordnötter och du är väl ingen jävla hund som leker i snön sa jag medans jag stirrade på honom där han låg i snön.

Efter 10 minuters pulsande var vi framme för att slå läger och sätta ut grejerna.

fyra prydliga rader med tre pön i varje rad täckte av en bra yta!!

Skönt det ska bli att sätta sig och ta en macka o varm choklad tänkte jag nöjt för mig sjäv när jag närmade mig

Friman och Johan i Base Camp....

Friman tittade på mig med hundögon och berättade förtvivlat att han glömt sin Brasse stol.

- Han får inte lång min säger Johan, det kan han bara glömma, är han så jävla dum i huvudet får han skylla sig själv.

Friman kunde inte hålla tillbaka tårarna.

- Såja Friman sa jag samtidigt som jag gav honom en faderlig kram, vi kan turas om att använda min sa jag.

Frimans förtvivlan försvann ur hans blick när han hörde min ord och torkade bort tårarna.

Vi hann få i oss en macka innan det small på ett av spöna.

Fin fin Gös på 4kg.

-Får jag hålla? Snälla snälla!! Friman var glittrade som ett barn på julafton, klart jag inte kunde neka honom detta stora ögonblick.

Men vart var Johan?

50 meter längre bort i Bas Camp stod han.

-Kom hit Johan får du hålla gösen innan vi släpper i den.

- Dra åt helvete skrek han!!! Jag håller aldrig i den där jäveln, han kan ju bita av armen!

-Ahhh lägg av, kom hit nu Johan.

-Nääää skrek han och lade armarna i kors.

Jaha tänkte jag, gösen fick simma tillbaka.

-Väl tillbaka i Base Camp tog jag Johan åt sidan o frågade varför han ville med o fiska!

-Skit du i det gubbjävel fick jag till svar!

- Men Johan så pratar man väl inte fick jag förklara och efter lite lirkande visade det sig att han mest ville mysa vid elden, grilla korv och dricka pepsi.

-Det är ok Johan sa jag och uppmande honom till att dra igång elden.

-Det börjar ju aldrig brinna i den här jävla helvetes grillen, jag skiter i det skriker Johan och sparkar i snön.
-Men lilla gubben, du måste ju tända sa jag pedagogiskt och höll fram tändaren.

-Ja just det sken Johan upp.

Motivationen på Johan och Friman sjönk i takt med att kylan tilltog och huggen uteblev, vi brände två hugg innan det var dags för Friman att landa en mindre gös en bit över kilot.Inte heller denna gång ville Johan närma sig gösen utan lade fingrarna i kors likt ett krucifix då jag ropade efter honom.

Vid det här laget var det eftermiddag och vanligtvis brukar man gå och titta till alla hålen en gång i timmen för att gjuta mod i mörten eller isa hålen beroende på temperatur.

-Nu har jag gått dom senaste fyra gångerna, kan ni gå nu frågade jag?

-Glöm det jävla gubbe sa Friman samtidigt som han tände en cigg.

Du då Johan, kan inte du gå?

-Hinner inte?

Vadå hinner inte sa jag förvånat.

-Jag håller på att bygga ett vindskydd av snö.

Jag insåg vid det här laget att mitt löfte jag att inte ta med dessa två borde förseglats i en flaska och grävts ner 200 meter för att aldrig återse dagen ljus.

Muttrandes vandrade jag runt hålen för att återvända till ännu ett problem vid Base Camp.

-Jag har hållt mig så länge, det går snart inte längre utbrister Friman och skruvar på kroppen som en mask!

-Han skiter snart på sig skrattar Johan.

NU RÄCKER DET skrek jag så det ekade över sjön. NU JÄVLAR PACKAR VI IHOP OCH ÅKER HEM!!!

Friman och Johan tittade på mig som om jag vore Hin håle själv.

Det gav effekt, grejerna var inpackade i bilen en halvtimme senare.

När jag satt i baksätet upptäckte jag den, tystnaden! Jag hade efter närmare 8 timmar äntligen fått tyst på dessa två.

Efter halva resan hem öppnade Friman käften!

-Är du arg frågade han.

-Nädå Friman, jag är inte arg, lite trött bara, det har varit en lång dag, sen har jag ju två barn hemma och behöver inte två till.

Den förklaringen gick sådär då han innan jag hade pratat klart häver ur sig:

-När ska vi åka ut nästa gång ?

- Vi får se sa jag.

Men i mitt stilla sinne visste jag att HELVETET MÅSTE FRYSA TILL IS  innan jag skulle ta med dessa två ut på en ny tur!!!

Jag kan inte fatta att det är sant! Hur fan gick det här till? Jag såg det inte ens komma, hur kunde jag vara så jävla dum. Likt ett barn ligger jag med täcket uppdraget till hakan i fosterställning och stirrar rakt ut i tomma intet.

Tankarna rusar i mitt huvud, känns som miljoner tankar på en gång som tar all min kraft och gör mina sinnen grumliga.

Kan inte tänka klart, klarar knappt jobba. Det enda som maler som en dålig film i huvudet är dessa tankar och hur fan jag hamnade här. Jag drömmer om henne på nätterna, hallucinerar och ser henne överallt, jag vill gärna veta, jag måste få veta!!!! Vad har hänt, har hon bara övergett mig utan ett ord, har hon träffat någon annan?

Tanken av att se henne skrattandes, kramandes tätt tillsammans med någon annan gör att ångesten tar över hela vardagen och livet stannar upp totalt, tanken på att hon inte finns vid min sida raderar totalt ut alla svåra och spelar upp alla lyckliga minnen som ett jävla instagram konto i mitt inre, jag vill bara montera ner solen, säga upp mig från jobbet, låsa dörren och stanna i detta eviga mörker nu när hon inte är här.

Jag saknar dig så in i helvete Lisbeth.

Lisbeth? Vem fan är Lisbeth undrar ni.

Det är ju mitt Isborr Mora Ice Easy 200mm så klart och det är BORTA, fattar ni ingenting eller!!!

Mitt hjärta är i tusen bitar, vart är du Lisbeth?

Men vänta lite nu!! Är det inte fiske du skall skriva om?

Jo men det var ju så allt detta uppdagades.

Jag utlovade ju en sista rapport från isen innan den släpper och i söndags var tanken att jag Friman aka "welding bastard" och Lisbeth skulle ge oss ut, förberedelserna hade varit perfekta. Alla faktorer hade vägts med guldvåg och platsen hade på kartan valts ut med "fingerspitzengefuhle"

05:00 stod Friman utanför porten, vi vara båda trötta som as så vi lämnade orden till senare för att inte hamna i handgemäng så här tidigt på morgonen pga dåligt morgonhumör. Friman kunde vara som en pitbull på morgonen och ett felsagt ord och hans käftar kunde sitta runt din handled som en rävsax utan chans till frigörelse.

Vi böjade frenetiskt packa bilen för att spara sekunder. Friman kom in till mig i förrådet för att hämta det sista.

Jag såg redan när han steg in att det var nåt i blicken.

Med darr på rösten frågade han- Vart är Lisbeth?

-Vadå, hon följde ju med dig hem sist!!!

-Nä sa Friman, hon var ju så trött minns du väl och ville inte sova borta!!! 

Va fan säger du!!!

Tankarna rusade och ingen av oss kunde tänka klart. 

Efter att ha letat igenom såväl förrådet som lägenheten tre gånger sa jag.

Vad är det sista minnet av henne?

Ja det var när jag och Lisbeth höll varandra i händerna på Vidösten sa Friman.

Jag kunde inte låta bli att känna en viss svartsjuka men fortsatte fokusera.

Hon åkte med mig in på ispulkan efter passet sa jag och innan vi packade in i bilen ställde jag henne mot boden............. NEEEEEEEEEEJ VI HAR FÖR HELVETE GLÖMT HENNE VID FISKEBODEN I ÅMINNE skrek jag rätt ut.

Jag såg tårarna strömma ner längs Frimans kind. 

Tänk om hon är borta sa Friman, tänkt...tänk... tänk om någon tagit henne!!!

Innan vi visste ordet av det satt vi 05:25 på väg ut mot Åminne.

Hon var inte vid boden!!! trots att det saknade spår letade vi på isen ifall hon tagit sig ut där i kylan i all förvirring.

Jag ropade hennes namn så det ekade i morgonljuset. Dagen var på väg att gry men våra hjärtan var på väg att inse fakta. Lisbeth var borta.

På vägen hem till Värnamo spelade dom "i will always love you" på radion och tårarna slutade inte rinna längs mina och Frimans kinder. Jag försökte hålla Fimans hand men där gick gränsen.

Lägg av för helvete väste Friman.

Friman tittade mot mig med rödsprängda ögon och sa- Vi kan inte ge upp, Lisbeth hade velat att vi skulle fortsätta, hon skulle velat att vi var starka.

Du har rätt Friman, du har helt rätt.

Hemma i lägenheten började en vansinnig jakt på en ny kumpan. Vem fan är uppe 06:00 en söndag?

Clewan!!! Hans barn har ju för vana att vakna prick 05:00 året runt, eller njaaaa nästan året runt. Förra året när klockan ställdes om till vintertid kom en bild av två pigga små pojkar i soffan med varsin pinnglass 04:00 och rubriken En lååååååång dag.

Min magkänsla hade rätt Clewan hade hunnit springa ett halvt varv runt jorden när mitt sms kom. Har du något Isborr? Lisbeth är borta.

Han beklagade sorgen och erbjöd oss låna Rune.

Satan tänkte jag, Rune kan vara så jävla tjurig tidigt på morgonen och dessutom var han endast ett 150mm borr men vad hade vi för val!!

06:30 var vi på väg ut mot slagfältet på Clewelake.

Trots det fantastiska vädret och känslan att vara ute kunde jag inte glädjas.

Vi stängde in våra känslor för att orka och med endast blickar till varandra var vi övverens att denna rundan var för Lisbeth.

Men problemen skulle fortsätta. RUNE.... Han var på riktigt dåligt humör och ville inte alls borra idag.

Med våld borrade vi 9 av dom 13 hålen sen var kraften slut.

Vi kör ut grejerna å ta vi dom sista hålen sen sa jag medans jag flämtade.

Allt var inte ute innan jag hörde rop och.... var det hejarklacksramsor som kom från horrisonten???

Jesus klapp klapp klapp Jesus klapp klapp klapp!!! Vad fan är det där sa Friman med frågande blick.

ÅÅÅÅÅÅÅÅHHHH nej sa jag, Medans hejaramsan fortsatte kom dom allt närmare skanderandes "Fiskejesus Klapp klapp klapp"

Det som inte fick hända hade hänt!!!! två av mina läsare hade hittat mig. Vilken jävla cirkus det blev. Det skulle fotograferas, skrivas autografer och fan o hans moster.

Så sa jag vänligt nu får ni kila vidare, vi har ett uppdrag att slutföra.

Med stora hundögon ståendes på knä framför mig såg jag vad deras blickar vädjade om.

Okej sa jag, ni kan väl få stanna då.

Den store lunsen (sittandes i stolen) presenterade presenterade sig som Dwe aka RedOne aka Big Mama.

Medans dena andre tydligen hette Björn aka wounded knee aka Heartbreaker Kid.

Jag fick snabbt ångra mitt beslut att låta dom stanna. Dom höll ju för fan aldrig käft och hejaramsorna avlöste varandra. Men när det högg fick jag fan i mig nog.

Det skanderade "Fisket har en ny Zlatan klapp klapp klapp"

Men FÖR HELVETE utbrast jag.

Det är ju en sak att ni jämför mig med Jesus men  Zlatan och dessutom när en gädda uppenbara sig i hålet.

Tystnaden blev total och du skulle kunna hört ljudet av en flintastek falla till isen.

Uppståndelsen kring att träffa sin idol och dessutom få en utskällning av den samme blev till slut för mycket för Björn som somnade in i brassestolen.

Som om det inte räckte med att två av mina fem läsare hade hittat mig och nöjt sig med detta.

Likt "beliebers" hade dom signalerat halva jävla jodklotet och ett tag kände jag mig som en Bubo Bubo

"Berguv för er okunniga" som knappt kan lägga en brakare i fred utan att onitologen antecknar.

Men varje cirkus måste ha ett slut och så även denna. Jag mutade!!! Går ni lovar jag att nämna er i min blogg. Jag har nog aldrig skådat så mycket folk skingra sig från en och samma plats så snabbt.

Äntligen tystnad,äntligen fridfullt, äntligen.....helt ensam med mina tankar.

Lisbeth!!! Ångesten smög sig på och ingen sol i världen kunde hindra mörkret från att ta sig in i mina tankar.

Lever hon vad hände egentligen, Tänk alla ensamma nätter hon spenderade i kylan där ute vid fiskeboden helt naken. Sorgen var total.

Jag gömde mina känslor och tårar bakom mina solglasögonen. Jag och Friman sa knappt ett ord till varandra på hela

eftermiddagen. Vi lät tystnaden vara ett skyltfönster för våra känslor.

Tanken var att vi skulle kört på till solen droppade över skogen men kraften fanns inte där idag, saknaden efter Lisbeth var för tung att bära.Vi gav upp 15:30 och fisket blev även den en katastrof.

Att bära så här tunga saken inom sig blir olidligt till slut så i tisdags väntde jag mig till min mentor!!!

Niclas Sjöblom aka Gösexperten aka Lakeflower. BIG MISTAKE....HUGE.... Jag väntade mig tröst men fick nåt annat!

Jag citerar " Hur i helvete kunde du tappa bort Lisbeth? Det är ju inte så att hon är en påse jordnötter direkt, din jävla klåpare, du får göra som jag gjorde med barnen och deras nappar ha ett band emellan så den inte försvinner.

Är du säker på att kuken sitter fast? Kolla det så du inte ringer o frågar om den imorgon" KLICK

Jag stod där med luren i örat och ingen kvar i på andra sidan, jag kunde inte låta bli att ta ett fast grepp om pjäsen för att säkerhetsställa redan känd fakta. Puuuh den satt fast.

Nu när jag sitter här en vecka senare kan jag fortfarande inte se hur livet skall gå vidare utan Lisbeth.

Jag har ringt Friman för att kolla av läget och kanske på nåt sätt försöka bearbeta sorgen. Han har inte jobbat den senaste veckan och jag blev orolig så jag besökte honom. Dörren stod på vid galvel och i ett hav av uppdruckna sprit och ölflaskor låg han under bordet helt utslagen endast iförd sina kalsonger med motivet av en gös simmandes åt vänster så han skall komma ihåg vilket håll han skall lägga rymdraketen varje morgon.

På bröstet hade han ett nytatuerat hjärta ett plus i form av ett kors och ...... Lisbeth. Detta vackra välsvarvade isborr, tatueringen var hjärtskärande lik. Makalöst kosntverk som han kan bära med sig för alltid. Jag lämnade honom där åt sitt öde.

Jag tog mig till Åbron och funderade på om detta var slutet,ska jag ge upp,ska jag avsluta det här och nu?

ALDRIG.... Jag skall ta reda på vad som hänt Lisbeth och var hon finns.

SNÄLLA har ni några tips eller vill hjälpa till hör av er. Maila mig på: Dubbeldildomedkickstart@hotmail.com

Jag kan inte lova nåt vidare och om detta är slutet vill jag tacka er alla fem läsare för en fantastisk tid.

Skitfiske på er!

Våga,våga inte det var den stora frågan när det kom till att bestämma sig hurvida det skulle bli något fiske eller inte.

Vadå inte våga? Vad är problemet undrar ni! Isen för helvete, isen. Ja ja jag vet att Jesus gick på vatten och många fiskare ger sig ut på 5cm tunn is, MEN nu är jag varken en pårökt biblisk figur eller en självmordsbenägen raggare som ger mig ut på is under 10cm. Men detta är ju givetvis inget jag säger till folk så sprid för helvete inte detta vidare!!!

Så när Friman aka "welding bastard" frågade om vi skulle våga oss ut så blev svaret:

-Våga oss ut? Puuuuh gosse är det över 5cm vågar jag köra timmerbil på isen. Är du feg Friman?

-Va Näää njaaa säger du att det är säkert så litar jag på dig. 

-svälg!!!! o jag som hoppats han skulle fega ur!!!!!!! 

Va i helvete ska jag vara så stor i käften för tänkte jag för mig själv när jag i fredags kväll satt o kollade över utrustningen då mobilen ringde.

Friman: Mörtarna är ju döda, allihop är döda!!!

Jag: Det är ju för fan Mört Arnes muterade mörtar vi pratar om, dom kan inte dö, Byt ut vattnet.

Sagt o gjort och Wooooolla så var den Fule lever.

En något stressad Friman bombarderade mig med sms långt in på natten. Tro du dom lever? Tänk om dom fryser?

När sista frågan kom 02:00 Tänk om räven tagit dom? så brast det. Jag ringde upp och väste GÅÅÅÅÅOOOOLÄGGDIG.

Vi var ute vid Clewer Lake lördag morgon 06:30 och isen såg bra stökig ut.

Precis innan vi skulle gå ut på isen slog jag mig för pannan.... Fan jag glömde en sak vid bilen, gå du Friman så kommer jag ikapp.

Jag smög bakom ett träd och studerade Welding Bastards första 200m på isen, jag var förvånad att den höll, skönt tänkte jag!!! Visslandes tog min pulka och på tryggt avstånd vandrade jag bakom "isharen"

Som vanligt fick man göra grovjobbet vid utsättning av spön (jag borrade i alla fall ett hål)

Vi 07:30 hade vi nästan sänkt ner "Den Fule" i samtliga hål när jag hör Friman ropar, jag tror det är hugg!!!

Mothugg Friman gör mothugg för helvete!! Smack, han satte den som en keps och kampen och längtan efter "Den Gode" var igång, likt en gasell löpte jag över den luriga isen utan tanke på att få möta det svinkalla vattnet.

Den var nästan uppe vid hålet när jag frågade om det var gös, Ja tro det svarade WB..... MEN när den fattige bli rik blir han fan lik!!!!! GÄDDJÄVEL skrek jag när jag såg "Den onde" glida förbi hålet under isen.

Efter några korta rusningar landades aset för fotografering. 4,5 kg slem coming up.

"Welding Bastard" poserar glatt med "den onde"

Sen var det tyst,trögt läääääänge.

Vi testade att köra det gamla "fika" tricket för nog fan hugger det alltid när man är som minst förberedd,men trots både grillad korv och kaffe på maten var det stilla på samtliga spön, 

Det gick ända fram till lunch innan nästa fäll kom.

När vi indian smög fram till hålet hann vi båda yttra att det var dags för "Den gode" att presentera sig, ett stabilt mothugg och den satt som en bira en fredagskväll.

Men det var väl då själva faaaaaaaaaaaaaan, Den onde hade visat upp sig en andra gång och i all frustration och besvikelse struntade vi i fotograferingen och denna mindre variant fick simma hem under den jävla sten den kröp fram ifrån.

Friman försökte muntra upp mig med att säga att vi fördubblat dagens skörd, jag vände mig mot honom och yttrade dom bevingade orden "en stor kuk är en klen tröst i ett fattigt hem".

Med betonkepsar återvände vi till Base Camp.

Nu började en strid mot klockan. Den blev både1,2,3 och nääästan halv fyra innan det small igen.

Satan vad gött, Den gode gjorde entre och betonkepsarna var ett minne blott, 3,5kg Gösta Eastwood.

Solen började gå ner men knappast Friman stånd som hade varit konstant sedan vi bärgade gösen.

Vi ville inte ge upp men en heldag på sjön tar ut sin rätt.

vid 17:00 vek vi ner oss.

Vi kom vi såg (den gode,den onde, den fule) vi segrade. Vad säger vi då om dagens fiske.

OOOOAAAAAA TJAAAAA Helt ok som Roger aka "Welly Häääly" aka "Silverback" aka "looklikejamesbond"

hade sagt.

Inte en av mina bästa prestationer men likt ett rehab borde jag stillat den största abstinensen hos mina fem läsare.

Lika säkert som morgonståndet är att jag utlovar ett inlägg innan isen släpper.

Out El Guapo.

Ni som eventuellt har högläsning för era barn eller yngre anhängare än 15år ber jag er

genast att hålla för öronen för här kommer det!!!!

KUKSUGARGÖSTAKANDRAÅTHELVETEIHOPMEDGÄDDORNAOCHMÖRT
ARNA!!!

Ooooohhh vad härligt att få ur sig det, moget? Inte speciellt men väldigt skönt.

Helvetet började redan förra lördagen då det var dags för årets första pass från isen

i jakten på Gösta.

HUNTING GÖSTA PART I.

Förutsättningarna var inget fel på då jag blev upp plockad 06:00 på lördagsmorgonen, jag var i högform liksom

"haj mörtarna" jag införskaffat som med sin storlek hade kunna äta upp vilken mindre hundvalp som helst.

Björn hade lyckats tvinga upp sin 13 åriga son Leo som för att inte trilla ihop som ett korthus troligtvis redan tryckt 5-10 redbull!!! Dagens ungdom är makalös fnös jag och tänkte tillbaks på min egen barndom där man redan som 5 åring blev tvingad och hotad att titta på Fredagen den 13:e där Jason med sin gamla Bambu maschetas gick lös på tonårskåta ungdommar i sina hajk stugor. Lätt att skratta åt idag, men som fem åring med stirrandes ögon större än Boris på Lökaberget satte det spår för livet med konstansta madrömmar mellan 5-10 års ålder.

Mina bröder var riktiga praktsvin med ett sinne för humor endast självaste Adolf hade uppskattat.

Vi var äntligen framme vid DeadLake och fullmånen skulle visa oss vägen.

Det är ju märkligt att varje gång man skall ut och fiska, sommar eller vinter så är det som ett helt jävla flyttlass skall med.Varenda jävla liten pryl skall med för TÄNK OM den inte är med, JA vad händer då Jonas ?

Inte fan kommer helvetet frysa till is och gösarna börja flyga i alla fall.

Den viktigaste faktorn till att vara en bra arbetsledare är att lura arbetarna till att

tro att just det dom gör är så sjuuuuuuuukt viktigt. Borras inte hålen helt korrekt får vi ingen fisk Björn.

Klarar du av det tror du?

Ja Jonas inga problem svarar Björn nickandes ett flertal gånger innan han nervöst sväljer.

-Leo håll dig till Björn och sluta kolla genom isen med din kikare.

Klockan hade hunnit bli 08:00 och samtliga 10 spön var ute.

Sjukt skönt att kunna sätta sin ner i Base Camp och avnjuta frukost.  

Detta var väl ett av 2 glädjeämnen denna dag då helvetet skulle börja.

Det var allt från missade hugg,falska utlösningar till dåliga krokningar,

Hahaha jag vet vad ni läste FALSKA UTLÖSNINGAR, Vad fan kriver man då era sexmissbrukare

när mörten själv löser ut???

Vi sprang som yra höns över isen och det enda vi landade var dessa "Gröna" djävulsdyrkarna i miniatyr

format. För att en av dom "Gröna" ens skall får visas på bild i denna eminenta gös blogg krävs det en minimumvikt på 5kg. 

Dagens andra gjädjeämne anlände runt lunch och lyfte upp mitt bistra humör rejält.

LA FAMILIA.

När Famijen åkt hem efter en snabbvisit högg det endast en gång till.

Ännu en av dessa "Gröna" gjorde sig påmind.

Jake The Snake lyckades genom sin "Fluktar Kikare" fånga oss på bild från en stuga 500m bort.

Vad kikar du på endast iförd Y-front kalsonger när inte vi är på sjön????

HHHHmmmmm skämmande tanke, säger bara, se upp grannar för "El Flukto"

Jag Tackar Björn och Leo för det trevliga sällskapet, men allvarligt talat så kan denna runda 

DRA ÅT HELVETE!!!!!!!!!

HUNTING GÖSTA PART II.

LÖR morgon 18/2 kl 09:00

MEN FÖR I HELVETE LISA!!!!!

-Hur fan skall jag kunna blogga om ungarna skall sitta i mitt knär och dela upp sitt lördags godis med millimeterrättvisa medans den där finnjäveln Arja Saijonmaa skråla "Högt över havet o bort emot land" på tvn.

Lisa bara ruskar på huvudet..... Med all rätt, hon har ju trots allt inte två utan allt som oftast tre barn att ta hand om.

En gösfiskande jättebebis i 40 års åldern!!!!! Låter som en titel tagen ur en tysk porrfilm.

Vi backar bandet lite mer än ett dygn. 

Klockan var 05:05 När Morgan Freemans okända svenska son Robert Friman ringde och undrade vart fan jag höll hus.

Ta det lugnt Gary Glitter jag är på gång svarade jag.

Jag och mörtarna från "Mört Arnes" var på G.

Någon som inte var på G var Friman. Ett lik entrade bilen och anledningen på detta kommer så småningom uppdagas.

Helt andra förutsättningar idag, snön var borta,vatten över i stort sett hela sjön

och nån plusgrad i luften. 07:30 och alla spön var ute.  

Friman i egen hög person.

Dags att ta en återställare då anledningen till likstelheten hette ett antal intagna Norrlands Guld

dagen innan och 3 timmars sömn. Vi fick i lugn och ro äta korv dricka Kaffe och slänga lite käft.

Det var oroväckande lugnt, noll aktivitet första timmen gav inga bra förhoppningar.

Men så plötsligt händer det ingen någonsin hade kunnat förutse......Friman ställer sig upp hastigt 

och utbrister, JAG MÅSTE SPY.....

VA?????

Jag måste spy säger han igen och börjar glida omkring med broddarna på isen.

Sagt och gjort, dom nyss intagna korvarna kom upp nästan intakta.

Bakfull??? Nä om man frågar Friman var det fel på korven MEN jag spydde ju inte!!!!!

Ni får dra era egna slutsatser.

Det oroväckande lugnet fortsatte ända fram till 10-tiden innan första "fället" kom.

Dessa satfläsk till "Gröna" var på igen.Två missade hugg efter det innan en otroligt glädjande

överraskning.

Kapten 2-kilos Boris presenterade sig.

Känns fortfarande overkligt och ett kraftigt PB.

Några snabba kort och vägning sen fick han simma tillbaks.

Efter detta kom det igång ordentligt med landade "Gröna" och missade krokningar.

En av dom "Gröna" höll tom måttet för att få visas upp i denna Gös blogg. 5kg fick sin frihet åter.

Efter lunch dog det ut för att runt 15 tiden började hugga under en kort period. Vi lyckades landa ytterligare en av dom "Gröna" och jag skäms att säga det men KUKHELVETESJÄVLAR jag tappade en gös vid hålkanten på runt 3 kilo.

Ingen rolig avslutning på dagen men Hej!!!! Skam den sopa som viker ner sig.

16:00 och vi fick avbryta pga att andra aktiviteter stod på kvälls schemat.

Nöjd blir jag aldrig med någonting, men denna dag var helt ok.

Om vädret tillåter är ett pass planerat till nästa helg.

Ikväll får du se upp Lisa för då skall du få en omgång!!!!!!

Till Big 5 önskar jag en trevlig helg och på återseende.